En misstänkt liten kanelgiffel av Karl-Johan Karlsson

Var på biblioteket häromdagen och letade mest efter ingenting, bara kollade runt lite som jag gör ibland i väntan på bussen. Jag såg denna boken på en hylla och titeln och bilden fångade verkligen mitt intresse direkt. Då jag inte gillar att läsa på baksidor (läser mest böcker jag hört ska vara bra eller i vissa fall, som detta, ifall omslaget och titeln är spännande) så lånade jag den.
Nu, typ tre dagar senare, har jag läst ut den. Det är snabbt till och med för att vara jag.

Boken är en sann historia om en man som heter Herman. Han har tvångstankar och är manodepressiv och man får följa med under några år av hans liv och se hur hans sjukdom påverkar hans vardag.
Den är skriven av hans "bästis" som dock bara hade telefonkontakt med Herman under hela denna tiden då boken utspelar sig.

Jag tycker att boken var underhållande, men samtidigt lite skrämmande hur en psykisk-sjukdom kan få så stor kontroll över hela ens liv. Jag tror att folk har mindre förståelse för de sjukdomarna än för de fysiska, då de fysiska ofta syns med blotta ögat och psykiska ibland inte visar sig förrän efter en stund eller kanske bara vissa dagar.